Den 6 december mottog bostadsminister Peter Eriksson betänkandet Effektivare energianvändning (SOU 2017:99). Utredningen om energisparlån har letts av landshövdingen Göran Enander. Regeringen tillsatte utredningen den 14 juli 2016. Syftet var att få till effektivare energieffektivisering i bebyggelsen.
Utredningen ser tre skäl till att fastighetsägare inte genomför energieffektiviserande åtgärder i den utsträckning som förväntas:
- Åtgärderna är inte lönsamma för ägaren
- Åtgärderna är lönsamma enligt ägarens kalkyler, men möjligheten att få lån är begränsade.
- Transaktionskostnaderna är för höga.
Transaktionskostnader kan vara tex informationsinhämtning, svårigheter att hitta en pålitlig leverantör, svårigheter att göra en trovärdig lönsamhetsbedömning.
Utredningen ser inte någon anledning att införa statliga lån för energieffektivitet.
Utredningen har också prövat möjligheten att utöka ROT-avdraget för ägare av småhus, men konstaterar att det finns flera skäl som talar emot detta. Ett av dessa är att småhus är den byggnadskategori som haft den mest positiva utvecklingen när det gäller förbättringen av energiprestanda.
Utredningen har avfärdat frågan om energisparstöd i samband med nyproduktion med hänvisning till de skärpningar som kommer att ske i Boverkets byggregler.
Utredningen föreslår energisparstöd för skollokaler och för åtgärdspaket i flerbostadshus.
Utredningen föreslår att man bör vänta 2-3 år med att genomföra förslagen med tanke på den nuvarande konjunkturen i byggbranschen.