Klimatpåverkan från småhus i ett livscykelperspektiv

I denna förstudie identifieras en lämplig metod för att kartlägga klimatpåverkan från småhus i ett livscykelperspektiv, samt tar fram rekommendationer för hur en sådan metod kan implementeras.

Ansvarig för förstudie: Sara Borgström och Ulf Liljenroth, WSP

Bakgrund

Boverkets har på regeringens uppdrag utrett metoder och regler för redovisning av byggnaders klimatpåverkan. I redovisningen som publicerades i början av 2019 föreslås ett införande av krav på klimatdeklaration av nyproducerade byggnader. Boverket föreslår att kravet ska gälla samtliga byggnadstyper. Steg A1-A5 föreslås ingå i en klimatdeklaration enligt moduluppdelningen EN 15978 och EN 15804.

Våren 2018 lanserades initiativet Färdplan för fossilfri konkurrenskraft för bygg och anläggningssektorn. Där pekas vägen ut mot att nå målet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det första steget i arbetet är att kartlägga klimatpåverkan och upprätta mål för klimatarbetet. För att göra detta saknas idag kunskap hos småhustillverkarna avseende klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv.

Ett fåtal omfattande livscykelanalyser av byggnader har genomförts i Sverige (t.ex. Strandparken och Blå Jungfrun). Dessa har visat att förhållandet av energianvändning och klimatpåverkan i byggskedet och användningsskedet förskjutits kraftigt jämfört med tidigare uppskattningar. Enligt dessa studier står framställningen av byggnadsmaterial och byggskedet för 40-50 % av byggnadens totala klimatpåverkan under dess livscykel. Samtliga studier fram till sommaren 2018 har fokuserat på flerbostadshus och flervåningshus.

Under hösten 2018 genomförde BeBo/BeLok och LÅGAN två parallella utredningar som dels kartlagt metoder för att beräkna klimatpåverkan och vilken kunskap som finns inom flerbostads- och lokalfastighetsbranschen. Dessa utredningar visade att beredskapen för att arbeta med klimatpåverkan i byggskedet hos flerbostadsföretagen varierar kraftigt.

I samarbete med ett av företagen i BeSmås strygrupp, Trivselhus, har ett examensarbete vid Uppsala Universitet undersökt klimatpåverkan från ett småhus ur ett livscykelperspektiv. Studien visar att klimatpåverkan är jämnt fördelad mellan byggprocessen och driftsfasen. Under våren 2019 genomförs ett examensarbete på KTH i samarbete med TMF (Trä- och Möbelföretagen) där klimatpåverkan från ett småhusområde och ett flerbostadshusområde jämförs. Det ger en första fingervisning om klimatpåverkan, men att ytterligare arbete behöver göras för att identifiera var i livscykeln den stora klimatpåverkan sker, samt vilka val som ger stor påverkan på klimatpåverkan.

Syfte och mål med förstudien

Syftet med förstudien är tvådelat. Det första syftet är att förbereda småhusbranschen på ett eventuellt kommande lagkrav på klimatdeklarationer enligt det förslag som Boverket tagit fram. Det andra syftet är att identifiera en lämplig metod för att kartlägga klimatpåverkan från småhus i ett livscykelperspektiv, samt ta fram rekommendationer för hur en sådan kan göras. Med denna typ av undersökningar kan nyckeltal för klimatpåverkan från småhusbyggnation utvecklas.

Målet med förstudien är dels att stötta branschens inför ett kommande lagkrav om klimatdeklarationer och dels att identifiera en lämplig metod för framtagande av klimatpåverkan från småhus i ett livscykelperspektiv samt ta fram rekommendationer avseende hur en sådan kan göras.

Resultaten från förstudien ger ett underlag för att framtida analyser av klimatpåverkan av småhus ur ett livscykelperspektiv ska vara jämförbara. Detta är en förutsättning för att nyckeltal ska kunna tas fram inom området.

Studien ger förutsättningar för att småhusbranschen kan identifiera sin klimatpåverkan från hela livscykeln och därmed fokusera på åtgärder inom de områden där de kan ge störst effekt.

Bild: Boverket