Vi vill rikta ett stort tack till presentatörerna Leif Gustavsson, Chiara Piccardo och Uniben Tettey från Linnéuniversitet samt till alla som deltog på webbinariumet med BeSmå i måndags (7e september). Från BeSmå medverkade Agneta Persson, Kristina Landfors och Sanna Börjeson.
Leif Gustavsson inledde webbinariumet och presenterade en metod för kostnadsbedömning av omfattande energirenoveringar. Här redogjordes för hur kostnadseffektivitet kan analyseras och tillämpas vid modellering av energirenoveringsåtgärder. Metoden som utvecklats integrerar energibalans och ekonomiska aspekter med både investeringskostnader för energieffektiviseringsåtgärder och värdet av åtgärdernas ekonomiska besparingar. Här ställdes flera frågor om hur småhussektorn ska hantera balansgången mellan att tillverka så energieffektiva hus som möjligt, utan att generera mer utsläpp vid tillverkningsfasen, en diskussion som vi återkom till under webbinariets gång.
Chiara Piccardo delade med sig om sin forskning om hur olika materialval påverkar energianvändningen vid en ombyggnation, ur ett livscykelperspektiv. Att minska energianvändningen i befintliga byggnader är avgörande för att gå över till ett mer hållbart energisystem. Fokus i presentationen var på hur en byggnads energiprestanda, ur ett livscykelperspektiv, påverkas av olika materialval för isolering och fönster vid ombyggnad av ett hus. De slutsatser som drogs är att det vid energirenoveringar är av stor vikt att hänsyn tas till vilka byggmaterial som används, där olika byggmaterial kräver olika mycket utsläpp vid produktion. Andra viktiga faktorer är byggmaterialets hållbarhet och livslängd samt hur byggnader designas för att, ur ett livscykelperspektiv, använda en begränsad mängd resurser. Vidare diskuterades hur småhussektorn ska integrera mer biobaserade material i sina tillverkningsprocesser. Från tillverkarnas sida identifierades här en osäkerhet kring biobaserade materials, till exempel träfibers, hållbarhet.
Slutligen presenterade Uniben Tettey hur värme och kylbehovet ska tillgodoses vid energirenoveringar när prognoserna visar att vi går mot ett varmare klimat? Det togs upp att energieffektiviseringsåtgärder i Sverige främst är inriktade på att minska el- och värmebehovet, med anledningen att dessa dominerar energianvändningen i de flesta äldre befintliga byggnaderna i kalla klimat. I varmare klimat kan dock byggnaders energibehov och inomhusmiljö variera med större kylbehov, särskilt i byggnader med lågt behov av uppvärmningsenergi. Ett resultat som presenterades var att de energibesparingar som görs vid energirenoveringar blir mindre under framtida klimatscenarier. En slutsats som har dragits är att behovet av kylning och risken för överhettning ökar när byggnaders klimatskal förbättras, både i nuvarande klimat och under det framtida klimatscenariot.
Uniben Tettey och hans kollegor från Linnéuniversitetet fick flera frågor om hur småhussektorn ska arbeta med att hantera det framtida ökade kylbehovet. Flera av deltagarna, bland annat Ian Garman vid Högskolan Dalarna, inflikade att de har börjat studera geotermisk förvärmning av uteluften, även kallad GEO-FTX. Dessa ventilationsaggregatet kan växla styrning av tilluftstemperaturen, för att tillföra kyla till bostäderna. Från Linnéuniversitetet betonades även vikten av att designa hus med så litet kylbehov som möjligt, där hänsyn tas till fönsters storlek och placering, skugga, samt hur ventilationen kan regleras för att till exempel få ett ökat luftflöde på nätterna då utomhustemperaturerna är lägre.
Vi på BeSmå vill återigen tacka för de intressanta presentationerna och diskussionerna, och vi återkommer med ytterligare samverkansmöjligheter mellan akademin och branschen.