Energipris och energisäkerhet – Mårten Rignell och Marie Liljewall, Kraftringen
Elpriserna påverkas av många faktorer, där tillgång och efterfrågan på el är två viktiga faktorer. Den marginalprissättning som tillämpas på elmarknaden innebär att även en energieffektivisering på 5–10 % väsentligt påverkar marknadspriserna för alla. Statistiken visar att energikunderna har sparat väldigt mycket el under hösten 2022, och allra mest i elområde 3 och 4 där elen har varit som dyrast, vilket bevisar att det går att göra.
Politiska beslut har också stor påverkan på elpriserna. Den kraftigt ökande elektrifieringen innebär att det kommer att krävas en större flexibilitet av alla – dvs att flytta elanvändning till tidpunkter där kapaciteten finns.
Konsumenternas tre val är att minska användningen, styra om användningen och att producera energi själv. Energianvändarna visar ett kraftigt ökat intresse för energifrågor, till följd av höga priser och stor osäkerhet, och har också under hösten visat att det går att flytta elanvändningen till tider då effektbehovet är lägre.
Synergieffekter eller målkonflikter mellan energi och klimat – Anders Rosenkilde, TMF
Idag är det lätt att se kopplingen mellan energi och klimat. Samtidigt är det inte givet att en energibesparande åtgärd alltid leder till minskade växthusgasutsläpp. Hur ska man tänka när klimatfrågan är högt på agendan samtidigt som energipriserna är på historiskt höga nivåer och det dessutom finns utmaningar med tillgång till råvaror och produkter?
Om man räknar med 50 års livscykel, kommer ungefär halva klimatpåverkan från en byggnad från byggskedet. Energieffektivisering har alltid bra klimatpåverkan i hus som har en stor energianvändning. För mycket energieffektiva hus blir det en avvägning mellan de extra material som behöver tillföras och den minskning av energianvändningen som kan uppnås, eftersom de tillkommande materialen för att minska energianvändningen kan tillföra mer klimatpåverkan. I byggskedet kan man också överväga att använda nya material och lösningar som har lägre klimatpåverkan, till exempel cementfri betong.
Energieffektiviseringsstrategin – Ebba Willerström Ehrning, Fossilfritt Sverige
Ebba Willerström Ehrning är projektledare på Fossilfritt Sverige och berättade mer om Regeringskansliets energieffektiviseringsstrategi som tas fram i dialog med drygt 100 aktörer inom så väl energieffektiviseringsbranschen som företag med stora energibehov.
Energieffektiviseringsstrategin visar hur ett effektivare utnyttjande av energi ska bidra till att nå fossilfrihet till 2045. Strategin samspelar med de 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som redan finns framtagna. Strategier ”lägger sig horisontellt” över färdplanerna och samlar analyser och mål inom en specifik fråga. Fyra färdiga strategier finns idag: Batteristrategi, biostrategi, vätgasstrategi och finansieringsstrategi. Energieffektiviseringsstrategin som blir den femte, överlämnas till regeringen inom kort.
En missuppfattning som råder är att lönsamma energieffektiviseringsåtgärder alltid genomförs. Det gör de inte, av olika skäl. Det kan handla om informationsbrist eller delade incitament, men också att vissa åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma men inte lönsamma för ägaren. Några av de utmaningar som identifieras i strategin är okunskap om energieffektivisering, effekt och flexibilitet, att andra investeringar prioriteras samt utformningen av systemen för skatteavdrag (ROT respektive avdraget för grön teknik). Det finns också en risk för att brist på styrning av elektrisk utrustning ökar effekttopparna.
För småhusen finns en identifierad besparingspotential på ca 8 TWh el, och för flerbostadshus är motsvarande besparingspotential 8 TWh fjärrvärme.
Hur påverkar energiläget er verksamhet?
I passets avslutande paneldiskussion pratade Ebba Willerström Ehrning, Anders Rosenkilde och Veronica Koutny Sochman om hur energiläget påverkar alla verksamheter.
De höga energipriserna har gjort i princip alla energibesparingsåtgärder mer intressanta och återbetalningstiderna kortare. Men dt är långa väntetider på vissa material. Solceller har blivit mer eller mindre standard för nya småhus. Det ökande intresset för timdebitering ger efterfrågan på styrteknik för att kunna utnyttja de låga priserna.
Långsiktigt påverkas småhustillverkarna genom att det blir lättare att sälja energitillvalen. Byggnadsmaterial har dock blivit dyrare och har längre leveranstider. Här har småhustillverkarna problem med redan sålda hus till fast pris, men insatsvarorna har blivit så mycket dyrare att affären blir olönsam. I vissa fall bryts kontrakten eftersom det är billigare att betala vite än de ökade materialkostnaderna.
Möjligheten att få gröna lån har god påverkan för nya småhus med bättre energiprestanda (energiklass A eller B). Det förväntas också komma energieffektiviseringslån för åtgärder i befintlig bebyggelse. Bank- och finansvärlden har tidigare visat svalt intresse men det har svängt. Nu har bankerna ett egenintresse av att fråga vilken energiklass huset har och de vill helst ge lån till hus i energiklass A eftersom det ger dem själva en bättre rating.
Bristen på material har ingen långsiktig påverkan på husens energi- och klimatprestanda, men det är problematiskt att det tar lång tid att få en ny värmepump om den gamla går sönder, alternativet medan man väntar är en elpanna. Marknaden kommer att driva utvecklingen av t ex styrsystem för timdebitering.
Det är också värt att notera att det samhällsekonomiska värdet av energieffektivisering är 50–100 ggr större än det privatekonomiska värdet.