Grön logik: Visualisering av byggnaders energieffektiviseringspotential – Erik Gråd, Anthesis
Den första delen av projektet Grön Logik presenterades på förra årets BeSmå-dag. I årets uppföljningsprojekt visualiseras både den privatekonomiskt och den samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringspotentialen för den svenska bebyggelsen och de mervärden som den effektiviseringen skulle innebära om den genomfördes. Visualiseringen sker i ett nyutvecklat webb-verktyg grundat i simuleringar och projiceringar över potentialen för energieffektivisering.
Utgående från befintligt, uppdaterat dataunderlag för olika byggnadstyper och renoveringsåtgärder görs beräkningar som redovisar energieffektiviseringspotentialen och dess mervärden. Utöver monetära effekter inkluderar mervärden även minskade CO2-utsläpp, den utbyggnad av energiproduktion som kan undvikas och hälsoeffekter från förbättrat inomhusklimat. Verktyget är flexibelt och tillåter inkludering av ytterligare mervärden, ändringar i input och antaganden samt olika framtidsscenarier.
Vidareutvecklingen innebär att ingångsvärdena har bearbetats och nyanserats, bedömningen av mervärdena har vidareutvecklats, och programvaran med visualiseringar har tagits fram.
Hur förberedda är svenska småhus för att anpassa sig till klimatförändringar? – Brijesh Mainali, Shashwat Sinha & Krushna Mahapatra, Linnéuniversitetet
I Linnéuniversitetets projekt analyseras hur klimatförändringar kan påverka småhus i olika klimatzoner i Sverige – och hur detta i sin tur kan påverka byggföretag, försäkringsbolag, fastighetsmäklare och banker. Projektet pågår mellan 2022 och 2025.
SMHI:s prognoser tyder på att vi kan räkna med 2–4°C högre medeltemperatur i Sverige fram till 2050 och upp till 6°C till århundradets slut. 6 miljoner m2 land riskerar att översvämmas, i genomsnitt vart 100:e år och vi kan räkna med att de översvämmade landområdena blir större och att översvämningarna inträffar oftare pga klimatförändringar. Byggnader som är särskilt sårbara för skada kan bli omöjliga att försäkra. Det första fallet av den typen inträffade 2018, när Länsförsäkringar meddelade en husägare i Kristianstad att de inte längre kunde försäkra huset.
Linnéuniversitetet arbetar nu med att med hjälp av GIS-verktyg skapa en karta över klimatrisker och skador i småhus i olika klimatzoner, och vilka klimatanpassningar som behöver göras. De ska också utvärdera hur husens marknadsvärde påverkas och de ekonomiska vinsterna av att genomföra åtgärder. Hypotesen är att genomgripande renovering av de berörda husen ger möjlighet att både åtgärda energiprestanda och minska klimatriskerna samtidigt.
EKR får fler frågor än någonsin, men kommer småhusägare till skott? – Anna Lindström, Energimyndigheten
Sveriges energi- och klimatrådgivare (EKR) är hårt belastade just nu. Energikrisen gör att småhusägare ringer rådgivarna för fullt, och energifrågorna är mer aktuella än någonsin. Vilka frågor är aktuella för EKR och vad behöver småhusägare för att komma till skott och nyttja den stora energieffektiviseringspotentialen som finns i det svenska småhusbeståndet?
Under sommaren och hösten har mycket ny information publicerats på Energimyndighetens webbplats: ”Husguiden” kom under sommaren, och där har information om energianvändning för småhusägare samlats på ett ställe. Åtta av de mest nedladdade broschyrerna från Energimyndighetens webbshop har uppdaterats och kommer att återpubliceras med ny layout. Denna informationsinsats riktad till småhus vävs samman med myndighetens kampanj ”Varje kWh räknas ”, som innehåller information om hur alla kan bidra till att minska elanvändningen och minska effekttopparna.
Informationssatsningen ska kompletteras med typhusberäkningar, med beskrivningar av husen och vilka åtgärder som är lämpliga. Förhoppningsvis kommer snart även en beräkningssnurra för typhusen, där småhusägare kan räkna på sina åtgärder.