20–21 mars anordnades en avslutningskonferens för forsknings- och utvecklingsprogrammet Spara och bevara. Spara och bevara är ett program initierat av Energimyndigheten med syfte att öka kunskapen och utveckla tekniklösningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader så att byggnadernas värden bevaras.
Under konferensdagarna presenterades sammanlagt 25 forskningsprojekt från fjärde och sista etappen i Spara och bevara. Vi fick bland annat ta del av projekt om att bevara kyrkors takkonstruktioner av trä, livscykelbedömningar för hållbar renovering, AI-tillämpningar för energilagring i kulturhistoriska byggnader och goda exempel på praktiska åtgärder för luftkvalitet. Bland forskningsprojekten fanns ett flertal som var specifikt inriktade på småhus, exempelvis ett projekt om varsam energieffektivisering av 1900-talets villabebyggelse där kulturhistoriskt värdefull småhusbebyggelse mellan åren 1910–1969 har kartlagts. Kartläggningen visar att det finns en stor mångfald bland dessa hus till följd av att det under åren skett mycket ombyggnationer och renoveringar. Till projektet finns även en fördjupande studie om konsekvensbedömning av energieffektiviseringsåtgärder som ska leda till att inspirera småhusägare att genomföra varsamma renoveringar.
En annan presentation som kopplade an till småhus handlade om att ta reda på vad som påverkar beslut om energieffektivisering i historiska byggnader. I projektet har småhusägare intervjuats för att få förståelse kring hur värderingar påverkar beslutfattningsprocessen och i vilken utsträckning kulturhistoriska värden vägs in i besluten. Intervjuerna visade att det är vanligt att ångra tidigare renoveringar samt att mycket fokus läggs på fönster och värmesystem. Ett av de presenterade projekten berörde fritidshus och visade att det finns stor energibesparingspotential bland denna typ av byggnader. En åtgärd som ger stor energieffektivisering är installation av värmepump, men samtidigt uppstår ett stort klimatavtryck när värmepumpen tillverkas. En åtgärd som både ger stor energieffektivisering och litet klimatavtryck är att sänka temperaturen till 5 grader mellan vistelser i fritidshuset. Det finns dock risker med att sänka temperaturen så lågt, exempelvis gäller inte försäkringen i dagsläget om temperaturen sänks under 15 grader.
Ytterligare ett forskningsprojekt som berörde småhus syftar till att öka kunskapen kring ödehus som står tomma och generera slutsatser kring hur ödehus kan tas i bruk samt energieffektiviseras utan att förstöra kulturhistoriska värden. Projektet är pågående och hittills har det visat sig att fastighetsägare till ödehus generellt sett är ovilliga att sälja huset trots att det står tomt.
Konferensdagarna avslutades med en reflektion kring hur värdefullt programmet Spara och bevara har varit för att öka kunskapen kring energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader. Om ett halvår avslutas Spara och bevara och det pågår just nu ett arbete kring hur nätverket ska fortsätta att leva vidare.
Stort tack för en mycket intressant konferens!