Nedan följer en sammanfattning av talarna och innehållet av tisdagens forskningswebbinarium.
Henrik Wachtmeister, postdoktor vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet.
Energikrisens orsaker och effekter.
Av de globala primärenergianvändningena är ca. 80% fossila bränslen. Ryssland och Saudiarabien är störst nettoexportörer av olja och gas. Europa har byggt upp ett beroende av rysk gas över tid vilket har medfört stora problem under den pågående krisen. Nordstream har sprängts och ingen gas exporteras.
De stigande energipriserna beror främst på fyra faktorer:
- Pandemin
- Vädret
- Energiomställningen
- Ryssland
EU kan klara ett totalt ryskt gasstopp, men kommer driva upp LNG-priserna till ytterligare rekordnivåer samtidigt som EU:s användning fortfarande måste minska med ca. 15%. På kort sikt kan rysk olja inte ersättas, utan ev. bortfall möts med ’demand destruction’, där priser över 250 USB/bbl är möjliga.
Andra betydande svårförutsägbara vidare ekonomiska och politiska konsekvenser:
- Höga energi- och matpriser, inflation
- Minskad industriaktivitet, recession
- Slitningar inom EI, instabilitet i fragila länder, nya konflikter
- Eskalering av Ukraina-kriget
- Energifattigdom
Jenny von Platten, doktorand vid institutionen för byggnadsfysik på Lunds universitet samt anställd på RISE.
Energirättvisa och energifattigdom.
Sverige har tidigare inte skiljt energifattigdom från annan fattigdom. Begreppet har främst använts kopplat till försörjningstrygghet. Men begreppet har fått mer uppmärksamhet i samband med de ojämlikheter som uppstår vid stigande energipriser. I en graf med betalningsförmåga och flexibilitetskapacitet, går det att placera olika hushållstyper. Där kan man se t.ex. att ensamstående med barn riskerar hamna i zonen för energifattigdom. Termen öppnar upp en mer nyanserad förståelse för de sociala aspekterna i Sveriges energisystem. Det är även ensamhushåll som riskerar energifattigdom. Anledningen är att den ekonomiska belastningen av uppvärmning blir för stor.
I media går det att se spår av detta där ensamstående föräldrar väljer att stänga av värmen pga de höga priserna. Pristopparna blottar sårbarheter bland hushåll och även inom energipolitiken och Sverige ligger långt bakom andra länder gällande förståelse, uppföljning och hantering av problematiken. Varken omställning eller kris bör bidra till ökad ojämlikhet.
Christopher Madsen, Data scientist på Booli.
Värdeökning av hus med solceller.
Booli och SBAB har tittat på 348 hus med solceller där försäljning har skett. Förutom att göra småhusägaren mer självförsörjande visar resultaten att solcellsinstallationer också ökar husets värde. En stor del stor del av de undersökta husen är belägna i södra Sverige.
En egen modell har skapat i resultat av att Booli tidigare har undervärderat hus med solceller. Den nya modellen visar en fast kostnad på 42 000 SEK plus en kostnad på 8 800 SEK per installerad kW efter bidrag. I genomsnitt kostade solcellsinstallationen 135 000 SEK, vilket motsvarande en värdeöknin på i genomsnitt 137 000 SEK. I dagsläget kan det dock vara svårt för individuella småhusägare att få tag på solceller pga en hög efterfrågan som solcellsleverantörer inte hinner med inte hinner bemötas av solcellsleverantörerna.