BeSmå vill rikta ett stort tack till Olof Mundt Petersen, Hans Bagge, Dennis Johansson, Victor Fransson, Salma Aljabri och Sammar Kassab som under förra veckans webbinarium delade med sig av sina forskningsresultat vid Lunds universitet. Från webbinariumet tar vi bl.a. med oss att det behövs en fortsatt utveckling av standarder för att nå klimatmålen och att samverkan med forskare är av stor betydelse.
Här följer en kort sammanfattning av lärdomar från de presenterade projekten:
Vad är och vad innehåller en fuktsäkerhetsprojektering, Olof Mundt Petersen
Fuktskador är de vanligaste byggskadorna och det finns behov att forskare visar på vad som kan göras och hur för att undvika fuktskador. Nuförtiden finns det mycket underlag kring vad som inte bör göras. Det är viktigt med bra kravställning på fuktsäkerhetsarbete med åtgärder som ska vidtas i projektering, produktion och förvaltning. En fuktsäkerhetsprojektering innehåller riskinventering, ritningsgranskning och övriga utredningar och syftar till att lyfta fram åtgärder som kan göras för att inte få fuktskador. I produktion ska en fuktsäkerhetsplan tas fram och under förvaltningen ska en förvaltningsplan gälla.
Det är viktigt att man vänder sig till en fuktsakkunnig för att få hjälp och upprätta hur detaljer och liknande ska utföras. Det finns också behov att sammanställa alla de skadeutredningar som finns och kategorisera dem. Kunskapslyft och goda exempel är något som kan vara en drivkraft men även ändringar i lagstiftningen. Olof Mundts forskning fokuseras i nuläget på nyproduktion och han lyfte att det inte finns så många entreprenörer i Sverige idag som kan hantera fuktfrågor men att det måste bli bättre.
Energiåtgärder i äldre hus – Vad blir bäst för oss? Hans Bagge
Det finns behov att kommunicera information från vetenskaplig litteratur till samhället och privatpersoner kring energieffektiviseringsåtgärder samtidigt som byggnadens kulturvärde beaktas. För att nå klimatmålen räcker det inte med bara en renoveringsåtgärd; det behövs åtgärdspaket. Verktyget som presenterades är en interaktiv PDF som innehåller tvärvetenskapligt underlag som kan användas tidigt i renoveringsprocessen och som riktar sig främst till privatpersoner och mindre fastighetsförvaltare. Verktyget tillhandahåller beslutstöd tidigt i processen, ger inspiration och riktning kring vad som ska göras samt föreslår områden och kontakter där man kan få stöd, som t.ex. fuktsäkerhet. Innehållet i PDFn uppdateras ständigt. Syftet i slutet av projektet är att fånga upp erfarenheter från själva projektet där verktyget testas och uppdatera verktyget. PDF går att laddas ner gratis.
Ren luft, friskt liv – inneklimat i småhus, Dennis Johansson
Det finns behov att referensvärden för ventilation och inneklimat uppdateras. I studien som presenterades har en jämförelse gjorts mellan energiberäkningar, upplevt värde av inneklimatet från boende samt mätningar. 150 villor studerades och boende i dessa villor verkar vara nöjda med deras upplevelse av inomhusmiljön. De största faktorerna som ibland kan besvära dem är eget matos, vedeldningsrök, faktumet att de inte själva kan påverka ventilationen och instängd lukt, faktum som kanske kan kopplas till ventilation. En stor del (mer än hälften) upplever att det är för varmt på sommaren, att det finns varierande temperaturer inne samt att det är svårt att påverka rumstemperatur. Villorna som studerades var spridda i ett antal olika orter vilket gjorde att det fanns ett ganska stor spann på årsmedeltemperaturer. Mer information finns att ta del av i rapporten.
Temperaturer inomhus – blir det för varmt? Victor Fransson, Salma Aljabri och Sammar Kassab
Det finns behov att hitta bra, effektiva sätt att beakta risken för att det blir för varmt inomhus. Tekniska lösningar har hittills fokuserat på att minska uppvärmningsbehov men nu behövs i högre grad även åtgärder för att ta in kyla med minsta påverkan. En enkät genomfördes för att undersöka viljan hos boende att betala för kylsystem i husen och det visades sig att människor är beredda att betala för detta. Mätningar genomfördes för att undersöka hur övertemperaturer ser ut i Sverige och efter kvantifiering ska det undersökas vilka lösningar som kan finnas. Inom ramen för detta behövs hänsyn tas till påverkan på hälsan, lagstiftning samt vad kan göras inom produktutveckling och installationer för att uppnå målen Resultaten från analysen kommer nu att kopplas ihop med andra delar, som design och vädringsvanor, i en multikriteriaanalys. Data för övertemperaturer som presenterades visade att övertemperaturer observeras främst i mer urbana städer såsom Stockholm och Malmö.
Ta gärna del av presentationerna nedan.