BeSmå-dagen 2022 inleddes i skuggan av en av årets stora energihändelser: Den nya regeringen presenterade sin budgetproposition för 2023, inklusive ett antal satsningar på småhus. Lotta Bångens beskrev det rådande krisläget som att vi befinner oss mitt i ”krisernas 3P: Putin, pengarna och planeten”.
En genomgripande översyn av Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS) pågår. ”Möjligheternas byggregler” ska skapa ett förenklat och konsekvent regelverk som, så långt det är möjligt, har en genomgående likriktad struktur och detaljeringsgrad. Stora delar av det nya regelverket träder i kraft den 1 juli 2024, medan nya energihushållningsregler kommer tidigast ett halvår senare. Successivt kommer också nya EU-regler att införas i det svenska regelverket.
Elpriserna påverkas av många faktorer, där tillgång och efterfrågan på el är två viktiga faktorer. Den marginalprissättning som tillämpas på elmarknaden innebär att även en liten energieffektivisering på 5–10 % påverkar marknadspriserna för oss alla. Statistiken visar att konsumenterna har sparat mycket el under hösten 2022, allra mest i elområde 3 och 4 där elen har varit som dyrast, vilket bevisar att en signifikant energibesparing är möjlig.
Energieffektivisering har alltid bra klimatpåverkan i hus som har en stor energianvändning. För mycket energieffektiva hus, blir det en avvägning mellan de extra material som behöver tillföras och den minskning av energianvändningen som kan göras, eftersom de tillkommande materialen för att minska energianvändningen kan tillföra mer klimatpåverkan.
Regeringskansliets energieffektiviseringsstrategi, som tas fram av Fossilfritt Sverige i dialog med drygt 100 aktörer inom såväl energieffektiviseringsbranschen som företag med stora energibehov, ska lämnas över till Regeringen senare under hösten. För småhusen bedömer Fossilfritt Sverige att det finns en besparingspotential på ca 8 TWh el, och för flerbostadshus är motsvarande besparingspotential 8 TWh fjärrvärme.
De höga energipriserna har gjort att i princip alla energibesparingsåtgärder har blivit mer lönsamma och återbetalningstiderna har blivit kortare. Det är dock långa väntetider på vissa material och komponenter, till exempel värmepumpar. Det ökande intresset för timdebitering ger ökad efterfrågan på styrteknik för att kunna utnyttja de låga priserna. Det är också värt att notera att det samhällsekonomiska värdet av energieffektivisering är 50–100 ggr större än det privatekonomiska värdet.
Projektet Grön Logik, vars första del presenterades på förra årets BeSmå-dag, vidareutvecklas nu med bearbetade och nyanserade ingångsvärden, vidareutvecklade mervärden och ny webbaserad programvara med visualiseringar. Här visualiseras både den privatekonomiska och den samhällsekonomiska energieffektiviseringspotentialen för den svenska bebyggelsen och de mervärden som effektiviseringen medför.
Linnéuniversitetet har ett pågående projekt där man tar fram en karta över klimatrisker och skador i småhus i olika klimatzoner, och vilka klimatanpassningar som behöver göras. De ska också utvärdera hur husens marknadsvärde påverkas och de ekonomiska vinsterna av att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Hypotesen är att genomgripande renovering av de berörda husen ger möjlighet att både åtgärda energiprestanda och minska klimatriskerna samtidigt.
Under sommaren och hösten har mycket ny information tillkommit på Energimyndighetens webbplats, med inriktning mot småhus. Informationssatsningen ”Varje kWh räknas” pågår också i olika kanaler. Detta kommer att kompletteras på hemsidan med typhusberäkningar, med beskrivningar av husen och vilka åtgärder som lämpar sig. Förhoppningsvis kommer snart även en beräkningssnurra för typhusen, där man kan räkna på sina åtgärder.
Energimyndigheten har i år haft stort fokus på innovationsupphandling inom sina nätverk. BeSmå har genomfört två förstudier, en på temat smart styrning och den andra på temat rationell tilläggsisolering, som kan gå vidare i innovationsupphandlingar nästa år. Ett praktiskt exempel på hur innovationsupphandlingar kan resultera i helt nya lösningar, är de kombinerade värme- och ventilationssystemen som har tagits fram genom ett BeSmå-samarbete under närmare tio år. Nu finns kombisystemen på marknaden, och de testas just nu i fyra testhus runt om i Sverige genom ett demonstrationsprojekt som ska avslutas i juni 2023.
Fiskarhedenvillan och Cellglas Sweden genomför ett gemensamt projekt där de bygger ett hus med cellglasgrund i Skåne. Cellglas har fördelarna att det inte är oljebaserad och det behåller sin isolerförmåga över tid. Materialet är kapillärbrytande, dvs suger inget vatten. I förhållande till den traditionella betonggrunden har cellglasgrunden lägre klimatpåverkan och längre livslängd, och tack vare kortare torktider får man också kortare byggtid, vilket ger en ekonomisk fördel. Nackdelen är att logistiken inte är lika enkel, framför allt eftersom betongstationen måste leverera rätt kvalitet.
Vill du veta mer om de olika passen under dagen, finns mer utförliga referat här:
Pass 1: Senaste nytt och omvärldsspaning
Pass 2: Energieffektivisering är glödhett!
Pass 3: Forskning och aktuella projekt, med fokus på befintliga småhus
Pass 4: Forskning och aktuella projekt, med fokus på nyproduktion