Välkomna till BeSmå-dagen – Agneta Persson, Anthesis
Satsningen på småhussektorn och innovationsupphandlingens möjligheter – Dag Lundblad, Energimyndigheten
Dag Lundblad, en av handläggarna för BeSmå, berättade om vad som är aktuellt hos Energimyndigheten. Energieffektiva småhus är en del av lösningen i pågående kris. Här finns stor potential för minskad el- och energianvändning, minskad klimatpåverkan och andra nyttor kopplat till samhällets omställning och elektrifiering.
Energimyndighetens informationskampanj “Varje kWh räknas” pågår. Parallellt med detta har myndigheten också tagit fram informationsmaterial om och för småhussektorn, och ska testa en utbildning för leverantörer och EKR med titeln ”Energirenoveringsutbildning med typhusexempel”. Dag tipsade också om E2B2s effektarena med fokus på småhus, som genomförs den 8 februari 2023. Mer information finns i E2B2s kalendarium . Det händer också mycket inom EU, och Energimyndigheten deltar i förhandlingar kring förändrade direktiv.
BeSmå och Energimyndighetens andra beställarnätverk har under året arbetat med att förbereda för innovationsupphandlingar. Med hjälp av innovationsupphandling skapas tillgång till nya produkter och lösningar som bättre svarar mot verkliga behov.
Trendspaning – Lotta Bångens, Energieffektiviseringsföretagen
Energifrågan är mer aktuell än på mycket länge. Lotta Bångens, VD för EEF, gav oss en trendspaning gällande energiläget och energieffektivisering inom småhussektorn. Hon började med att beskriva ”krisernas 3P: Putin, pengarna och planeten” och frågade om vi egentligen prioriterar rätt när vi sätter pengarna (energikostnaderna) i centrum. Borde det inte vara planeten? Energieffektivisering är en del av lösningen för alla tre kriserna och borde få ett större fokus.
Lotta beskrev också trender som påverkar energianvändningen just nu, till exempel konsumenters önskan och behov av plats för hemmajobb och fler kvadratmetrar – eller handlar det i själva verket om behov av andra funktioner i hemmet? Småhusägare har också ett behov av att köpa hjälp att hålla samman renoveringsprojekt, och off grid-lösningar efterfrågas allt oftare. Det finns nu en ökad medvetenhet om klimatpåverkan och konsumenterna använder allt oftare återbruk.
Från samhällets sida finns behov av att lösa kapacitetsproblemen i elnätet och minska effekttoppar. Den pågående elektrifieringen ställer krav på smartare energianvändning, och rätt energiform till rätt sak. Detta sätter fokus på elvärme, det finns andra energislag att välja på, till skillnad från belysning som bara kan använda el.
Lottas avslutade fråga var: Missar vi klimatmålen pga att vi har för stort klimatfokus? Dvs fokuserar vi för mycket på att bygga ut den klimatneutrala energiproduktionen och nya, klimatneutrala byggnader att missar möjligheterna med energieffektivisering? Resurseffektivisering handlar inte bara om klimat, och även förnybar energi kräver resurser.
Kommande ändringar i energireglerna – Lin Liljefors, Boverket
Den genomgripande översynen av Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS) pågår. Arbetet med ”Möjligheternas byggregler” syftar till att skapa ett förenklat och konsekvent regelverk. Det ska, så långt det är möjligt, ha en genomgående likriktad struktur och detaljeringsgrad. För den som vill veta mer finns rapporten ”Möjligheternas byggregler – Ny modell för Boverkets bygg- och konstruktionsregler ” på Boverkets hemsida.
Planen är att BKR och EKS ska ersättas av ett gemensamt regelverk som till största delen träder i kraft i juli 2024. Undantaget är energihushållningsreglerna, som kommer att senareläggas minst ett halvår. I den nya regelmodellen finns endast bindande funktionskrav, inga allmänna råd eller hänvisningar till standarder. Detta ska möjliggöra för innovationer, främja ny teknik och nya metoder, ge möjlighet till ökad flexibilitet och ett tidsneutralt konsekvent regelverk, ge en tydligare ansvarsfördelning och sätta fokus på kompetens och riskbedömning.
De nya energihushållningsreglerna ska enligt planen utgå från BBR avsnitt 9 och BEN. Två målsättningar har varit att förtydliga tabell 9:2a så att den ger en tydligare uppdelning på olika krav och att eleffektkravet ska bli tydligare och enklare att följa. Boverket arbetar också med normalisering och verifiering och hur man ska göra reglerna kring detta tydligare och enklare att följa.
Parallellt med det nationella arbetet med regelverket bevakas också nya EU-regler som successivt ska introduceras i det svenska regelverket. Exempelvis är den allmänna inriktningen för energiprestandadirektivet (EPBD) beslutad och innehåller ett ökat fokus på klimatutsläpp, med definitioner och krav på ZEB Zero Emission Buildings. Det finns också förslag på retroaktiva krav för byggnader, Minimum Energy Performance Standards (MEPS), som kommer att kräva att befintliga byggnader energieffektiviseras till en viss miniminivå.
Boverket ska också föreslå gränsvärden för nya byggnaders klimatutsläpp, som ska ingå i regelverket för klimatdeklarationer senast 2027. Här är det givetvis viktigt att BÅDE minska klimatutsläpp från byggprocessen OCH från energianvändning i driftsfasen.